Kan och vill Israel sluta skjuta?

 

Fördrivning, bosättningar

Terrorligorna som bedrev den etniska rensningen av Palestina på 1920-, 1930- och 1940-talen  föraktade palestinierna så till den milda graden att de underskattade deras mänskliga egenskaper så som starka band till den egna jorden, byn, kulturen och till och med deras förmåga att känna sig orättfärdigt behandlade. De trodde att ”araberna”, de dumma obildade och enkla bönderna skulle glömma Palestina bara de slutade se det.

Så blev det naturligtvis inte för dessa ligor hade en människosyn som liknar många andra som ledde till katastrofala följder för mänskligheten. Palestinierna glömde inte. Och de kommer aldrig någonsin att glömma heller. Den absoluta majoriteten av dem bor kvar i de flyktingläger som de kom till och som ligger mellan 40 och 100 km från deras gamla hembyar. I Libanon, Syrien, Jordanien, på Västbaken och på Gazaremsan. Det finns inte en palestiner som inte är förvissad om att han har rätt till sitt gamla raserade hus, sin åker och sina träd och att han eller hon kommer förr eller senare att få återvända dit, och om inte personligen så kommer barnen eller barnbarnen att göra det.

Men det största misstaget som terrorligorna begick var att låta palestinierna leva. De dödade ju ett antal av dem men ville inte ha besväret med att begrava så många som 900 000 människor. Levande kunde de försvinna på de egna benen och bespara de checka sionisterna ett oändligt grävande som dessutom skulle orsaka en smärre miljökatastrof på sina håll.

Resultatet av detta misstag lever terroristernas barn och barnbarn med idag. Den lilla spillran som de lät stanna kvar inom landets gränser som ett bevis på att de visst inte mördade och inte fördrev och inte bedrev etnisk rensning håller på att bli en demografisk bomb som kommer att vända upp och ner, inte bara på landets identitet, utan på allt som har med den sionistiska drömmen att göra.

Antalat palestinier inom gamla Palestina, alltså dagens Israel, Västbanken och Gazaremsan kommer redan mellan 2010 och 2015 att överstiga antalet judar, både de inne i Israel och de i bosättningarna. Redan 2023 och 2025 kommer israeliska medborgare med arabiskt ursprung att vara lika många som de med judiskt ursprung.

Om inte Israel gör något inom en snar framtid kommer deras rasisitiska projekt att få en annan karaktär. De av arabiskt ursprung kommer att vara unga med en liten andel gamla, till skillnad från de andra. Redan idag är det svårt för israeliska kvinnor av arabiskt ursprung att gifta sig med  palestnier från Västbaken eller Gaza då denna sällan får uppehållstillstånd eller ens besökstillstånd. Men detta kommer inte att räcka.

Om Israel vill bli kvitt den demografiska bomben måste de bedriva etnisk rensning och även en hel del dödande. Det vet de mycket väl och det vet många andra också. Tal om eldupphör där och stillestånd där och tjafs om erkännandet av staten som en judisk sådan är bara början.

Därför börjar även Israel göra nya prioriteringar. Man kan erbjuda Syrien Golanhöjderna om Syrien blundar för nya massakrer och fördrivningar. Inte för att Syrien någonsin gjort några verkliga ansträngningar för att stoppa sådana, men många araber skulle bli förvirrade. Hur kan en stat som svälter miljoner lämna tillbaka arabisk mark? Den arabiska marken kan kanske Israel återta i framtiden. Men den demografiska bomben måste sluta ticka, helst igår.

 SvD1 SvD2 SvD3  SvD4 SvD5  DN Dagen

Jinge Jinge1 Svensson Motbilder Paolo Pissoffi Bulten

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser

James Millers familj erbjuds pengar

 

James Miller, 18 december 1968 – 2 maj 2005, fotograf, producent och regissör, dödades av en israelisk soldat medan han filmade israelernas rivningar av hundratals hus i Rafah i södra Gaza. Israelerna vägrade åtala soldaten som sköt, trots att Miller och hans kollega bar vita flaggor och skrek ”Vi är brittiska journalister”. Just då höll Miller på med en film om hur våldet påverkar palestinska och israeliska barn.

Millers Familj har inte gett upp. Målet väntas komma upp i en brittisk domstol om ett par veckor. Därför erbjuder sig den israeliska regeringen att kompensera familjen med £1.75 miljoner pund eller 3.5 miljoner USD om brittiska myndigheter går med på att lägga ner målet å familjens vägnar.

Timesonline: ”Three other cases are being prosecuted against the IDF. On March 16 2003, Rachel Corrie, a 23-year-old American was crushed to death trying to prevent a military bulldozer from tearing down a home in Gaza.

Less than a month later on April 11, British student Thomas Hurndall, 21, died after being shot in the head during fighting in Gaza.

Brian Avery, an American, was severely injured, but recovered from wounds obtained a few days earlier on April 5 that year, when he was shot while walking along a road in Jenin, in the West Bank.”

”A tape taken from the documentary Mr Miller was making for the Associated Press Television News shows Mr Miller and a colleague carrying a white flag as they left a Palestinian home in a refugee camp. Soldiers fired one shot in Mr Miller’s direction, after which a voice is heard calling out, “We are British journalists”. A second shot is fired, hitting Mr Miller in his neck.

Israelerna vill att pengarna ska ses som ett erkännande av familjens sorg men inte som ett erkännande av skuld.

 

Den 5 juli 2007 blev jag och tiotals miljoner andra ofrivilliga vittnen till avrättningsförsöket mot Imad Ghanem (Al-Aqsa TV) i direkt sändning. Han låg där på marken medan israeliska soldater sköt och sköt och sköt och sköt tills andra journalister bestämde sig för att springa mot honom och bära iväg honom. De räddade hans liv. 23 år gammal förlorade han bägge sina ben.

 

 

Fadel Shana’a (Reuters) som mördades förra veckan tillsammans med ett antal civila och som filmade stridsvagnen när den sköt Flechettegranaten som dödade honom och ett antal förbipasserande barn.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

USA och Frankrike deltar i brottet

 

 

En förtvivlad Joh Ging, chefen för UNRWa i Gaza säger till Aljazeera: ”Vi behöver bränsle IDAG, inte imorgon. Det är inte bara det att hundratusentals människor blir utan mat. Allt står stilla, sophämtning, avloppshantering, skolundervisningen och sjukvården. Palestinierna har rätt till allt som livet kräver enligt internationell rätt. Och det måste de få. Allt annat är kollektiv bestraffning!”

Men det tyckte tydligen inte USA:s, Frankrikes, Storbrittaniens, Belgiens och Costa Ricas ambassadörer vid Säkerhetsrådet. De lämnade sammanträdet när Libyens ambassadör liknade situationen i Gaza vid situationen i nazisternas koncentrationsläger.

John Ging igen: ”Matsituationen i Gaza är mer än förfärlig! Tio månader av förödande kollektiv bestraffning hindrar folk från att leva ett värdigt liv!”

Hittills har två tankbilar med bränsle till elverket har kommit in, men inget bensin eller diesel som kan användas som drivmedel till fordon är på väg.

Palestinierna som hela tiden hoppats på lättnader från Egyptens sida måste idag ge upp hoppet. Just när hungesnöden blir verklighet i Gaza, meddelas att ett amerikanskt team, arkitekter, är på väg till norra Sinai för att designa den mur som Egypten bygger mot Gaza. Amerikanerna och egyptierna förklarar saken med att Egypten är rädda för en förening mellan Hamas och egyptiska Muslimska Brödraskapet.

Ledarna i Egypten är inte dumma. De vet att de endast kan lugna sin hemmafront genom att hjälpa palestinierna. En mur som byggs med hjälp av amerikaner, förmodlingen israeler med amerikanska pass, kommer endast att påskynda explosionen i Egypten.

 Aljazeera.net/English DN Dagen SvD

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,