Historikerns kommentar om Sharialagen

fanous.jpg

1. efter Profetens död utbröt oenighet om hur hans arv skulle förvaltas och vad det egentligen innebar. Grovt sett var huvudmotståndarna Följeslagarna (urförsamlingen ) som överlevt honom och Umayyadklanen från Mecka som från början varit hans motståndare men inordnade sig mot slutet av hans liv. Under Umayyadernas ledning upprättades ett Kalifat i Damaskus som låg bättre till i det nya imperiet. Många Följeslagare tyckte att det blev för mycket Kung och för lite Andlig ledare av det hela.

2. Oenigheten ledde till upprättandet av fyra olika tolkningstraditioner, madhabs, som vi känner som “De 4 Rättsskolorna”. För moderna nytänkande muslimer har de liten betydelse men de kan fortfarande hjälpa oss förstå hur folk runt om i världen kan upprätthålla så radikalt olika tankegångar. De stora skillnaderna mellan Nigeria och Turkiet exempelvis.

3. oenigheten gällde det mesta ; politiska styresprinciper ; brottslagstiftning ; civilrätt ; ekonomiska principer mm..
Lagstiftning heter fiqh och det är fiqhlagar som allt handlar om.

4. på 900-talet deklarerade den härskande klanen – abbasiderna tror jag – att debatten och striderna var avslutade. Under deras styre hade alla lagar blivit perfekta tyckte dom. Märkligt nog var alla deras rättslärda, muftis, statsanställda. “Fönstret mot ijthihad var stängt” som det hette. Ijtihad betyder omtolkning och ny tillämpning av sharias principer.

5. därmed uppkom en förhärskande och traditionsbärande tillämpningsmodell som kallas taqlid. Den hävdar grovt sett att sharias principer för rättfärdighet i samhället är så pass klara att lagstiftning mest är ett tillämpningsförfarande. Genom jämförelser med redan existerande lagar kan man formulera nya.

6. Redan på 1200-talet protesterade den lärde Ibn Taymiyya mot detta tankesätt – jmf den begynnande proteströrelsen mot påvedömet. Hans inflytande blev begränsat men spelar stor roll i nutidens reformrörelser.

7. med undantag för Tamiyya har därmed två sätt att beskriva Sharia förhärskat fram till 1900-tale
a/ Sharia är de gamla kungalagarna
b/ Sharia är de tolkningar av rättsprinciper som ligger bakom maktägarnas lagstiftning.

8. Moderna muslimer och islamister protesterar högljutt mot denna syn och menar att omtolkning – ijtihad – är en levande del av Koranens budskap och Islams livsluft. Därför vill de att alla muslimer ska läsa Koranen så att de själva kan se vad som står där. Detta är vad vissa islamisters paroll “Tillbaka till Koranen” syftar på.

9. För moderna ijthihadteologer är Sharia identiskt med Koranens “glada budskap” om rättfärdighet och rättvisa. En metaetik närmast. Det är ingen lagstiftningslära eller egen rättsvetenskap. Ännu mindre en uppsättning lagar. Dom får man själv snickra ihop utifrån makt och möjlighet.

10. Därmed blir bussiga lagar ett uttryck för bussiga muslimer och hårda lagar ett uttryck för hårdhänta muslimer. Precis så som Koranen förutsade.

11. Dagens Shariadebatt står huvudsakligen mellan taqlid – och ijthihadtraditioner. Folk som menar att sharialagar är ngt hemskt hävdar en taqlidtolkning av hela problemet, oftast utan att veta om det.

Annonser